Ibland skulle jag vilja öppna skallen för att se hur hjärnan gör.
Vad är det som selekterar och bestämmer?
Hur blir man inspirerad att göra det man gör?
Hmmm.
Gjorde om i två land i helgen och när jag tog ett steg tillbaka och tittade så undrade jag lite...
Varför gjorde jag så här?
Blir detta bra?
Kommer växterna att trivas?
Egentligen skulle jag kanske tänkt efter lite före men
när det gäller trädgården är det oftast så att jag bara gör.
Ibland blir det bra, ett tag.
Som tur är kan jag göra om.
Nästa år vill jag göra en variant på en gräsplantering jag såg på Sofiero.
Det slog mig när jag såg denna strut att jag har två konformade amplar som inte ska planteras med tomater nästa år eftersom det inte varit så lyckat i år.
Tänker att ekorrkorn eller paraplygräset skulle bli snyggt men var ska jag hänga dem?
Något att klura på i vinter.
Nästa år kanske det blir något mindre "comme-il-faut".
Caspian hade ställt sin Shrek-gubbe i vinteriberisen och det såg lite
"wild and crazy" ut...
så varför inte lite mer sånt nånstans.
Det var till nästa år.
Nu i år vill jag plocka ätkastanjer och lägga snyggt.
Idén hämtad på Sofiero.
En annan tanke för mörkrets tid är ljus.
När Vresrosorna träffades hos Lotta var temat belysning.
Tidigare har jag haft levande ljus utplacerade i lyktor men nu kanske jag dristar mig till med en ljusslang i murgrönan.
2 kommentarer:
Tror minsann att "Capsian" följer i sin mors fotspår....fast han känns lite väl "Wild and crazy" (är det månne pappas spår....), hoppas att han förfinar sitt uttryck lite... (för Guds skull visa inte min kommentar för honom utan låt honom hållas!!!!!)
Skönt att läsa att det är fler än jag som bara gör. Precis som du skriver blir det ibland bra och ibland rena 'katastrofen'. Om nu en hobby kan orsaka katastrof?
I morgon hoppas jag solen skiner för då vill jag ut och gräva och plantera om, göra om sånt som bara blivit till.
Ha det gott
Birgitta
Skicka en kommentar