Tänk att få vara en kärleksört.
Vilket ofantligt vackert namn passande nog på en ofantligt vacker växt.
Någon som vet vem som namnat denna sedum?
Förr var jag måttligt förtjust i blomman, då när jag trodde att alla var som den vanliga mörkrosa.
Men oj vad många olika sorter det finns, den ena vackrare än den andra.
Nu hoppas jag på att det ska växa ut fina rottrådar på dessa som jag fick i en bukett av underbara Annette. Mörka rödbruna stjälkar och krämfärgade blommor, bara så fin.
Här kom sommaren tillbaka igen. Hoppas den stannar ett tag till.
2 kommentarer:
Visst är de vackra! Jag har två sorter i min trädgård. Men den gamla vanliga rosa växer bäst hos mig. Kärleksörten påminner mig om min farmor. Hon hade alltid gigantiska sådana utanför sin lilla röda stuga. Ha en skön kväll. Kram kusin Petra
Vilken underbaring, hoppas verkligen det kommer rötter på den.
Kram
Anna
Skicka en kommentar