Caspian fick också, precis som mamma, en upplevelsepresent när han fyllde år
och den cashades in igår.
Vi tog tåget till Göteborg och checkade in på "Hotel Eggers".
Anrikt och mysigt.
Lite samma anda som "Hotel Esplande" i Stockholm.
Förmiddagen fördrev vi genom att strosa runt i Göteborg
men när skoskavsplåstren häftades vid på pojkhälarna fick vi knata till hotellet där Magnus och Caspian kunde slappa lite medan jag
drog till värmen och grönskan i Trädgårdsföreningen.
Det är nått speciellt med Palmhuset.
Grön energi.
Ute parken var det höst på riktigt och de här pärlorna fångade mig.
Typiskt nog fanns det ingen sortskylt vid den här busken men jag tror att det är ett slags körsbärsbenved.
De turkosgröna fröna lös som opaler när höstsolen tittade fram.
Sen blev det till att fräscha till sig, gå och äta lite mat och vääänta.
Konserten med Göteborgs Symfoniker, manskör ur Göteborgs Symfoniska kör,
solisterna Jennie Abrahamsson, Magnus Carlsson och Moto Boy
var själva presenten.
Inget Caspian direkt uttalat önskat men som vi trodde han skulle tycka om att få uppleva.
Det var så fantastiskt bra, grymt häftigt och alldeles underbart.
En bit in i konserten, med musik från David Bowie: Berlintrilogin och Kurt Weill, Lou Reed, Kraftwerk, Philip Glass, Iggy Pop och Brian Eno
var det som om min ryggrad blev alldeles mjuk och ögonen tårades av allt det vackra och mastodontiska.
Så mäktigt att höra ca 130 musiker och sångare framföra den moderna musiken omarrangerad till en klassisk symfonisk form.
Stående ovationer med inklapp på inklapp och till slut ett extranummer.
Vi lämnade Konserthuset och traskade nöjda genom Götet nynnandes på "Heroes".
Jo, Caspian gillade det också
(fast en konsert med Shawn Mendes hade varit lite bättre...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar