Så här veckans bästa dag vill jag visa en av de vackraste växter jag vet.
Ett minne som etsat sig fast i pannloben (eller var det nu lägger sig)
är magnoliorna på Louisiana,
det underbaraste konstmuséet i Humlebeck Danmark.
När jag var liten var vi vid flera tillfällen där
och det mest bestående minnena var praktmagnoliorna.
Då hade jag liten förståelse för Edward Munch, Picasso och Warhol (det har ändrat sig tack och lov, nu uppskattar jag dessa konstnärer).
Näe, jag fastnade för naturen i parken
och faktiskt även för Giacomettis underverk.
Nu har jag två egna magnolior, visserligen inte -prakt.
En stellata och en Susan.
Det lär dröja innan det finns en Giacometti i huset tyvärr.
Där Magnus och jag bodde innan vi flyttade till huset fanns en enorm praktmagnolia utanför sovrumsfönstret och det var de härligaste vilostunder jag nånsin haft när jag låg i vattensängen (huvva) och lyckligt lät ögonen insupa blommor och blad av den enorma busken/trädet.
Fortfarande är magnolior och Louisiana favoriter.
Magnolior, I love
och Louisiana vill jag återvända till så fort jag lämnat stället. Har tillbringat så många födelsedagar där att det nästan känns som hemma.
2 kommentarer:
Det går ju inte annat än att hålla med dig. Både om magnolior och om Lousiana....hoppas att vi kan åka dit tillsammans någongång.
Fina magnolian! Min blommar inte och jag pratar med den varje dag om varför den inte trivs. Får inget riktigt bra svar. Kanske för lite sol?
Kram
Skicka en kommentar