Rosor kan jag aldrig få nog av.
Har sett ut en ny, "Jaqueline de Pré", som ska köpas in och ersätta den oersättliga (?)
"Mrs Oakley Fischer"
som somnade in i våras.
Hon hade levt ett hårt liv och flytten från Slätten till Skrea blev en resa för mycket.
Salig är hennes ljuva minne.
Vår älskade "Venusta Pendula" har börjat klättringen i det döda äppelträdet och blommar för fullt.
I dagens bukett förgyller hon orangeriets lilla gröna soffbord
tillsammans med den vita nejlikan och hornrapunkeln i vasen som älskade Jenny gjort.
Nu drar vi och äter middag på en restaurang i närheten där vi kan sparka av oss skorna och låta gräset killa oss under fötterna till ljudet av bräkande får och kacklande höns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar