måndag 23 februari 2015

Skreahill

Hemmet mötte oss snöigt i lördags kväll. Lite mer än vi önskat faktiskt.
Efter en vecka i ett nästan snöfattigt "fjällen" kändes det lite olustigt.
Brukar tycka att när skidresan är över och vi väl är hemma ska det vara vår i luften på riktigt.
 

Men nu låg det vita täcket ingen lång stund så i söndags var jag ute och knäppte lite foton.
Det är så roligt och spännande att se vad som finns som jag inte vet om. Eftersom vi flyttade in i maj har jag ingen aning om vad som kan tänkas dyka upp ur jorden.


Lite vet jag ju.
Sånt jag själv petat ner är gamla bekanta så som snöklockorna. Hoppas innerligt att det ska trivas lite bättre än i förra trädgården. Vill verkligen att det ska sprida sig och kanske kan den lite fuktigare jorden här på berget hjälpa till.


Snödroppar ligger mig varmt om hjärtat och blev verkligen själaglad när jag såg hur många små nickande blommor det finns under det ståtliga körsbärsträdet.
Det lovar gott och kanske kan jag våga mig på att plantera in lite fler sorter...
Köpa "in-the-green" ska kollas upp pronto.


Magnolian, som stod så illa till och som jag flyttade i somras på vinst och förlust, är full med knoppar.
Dödsryckning eller trivs den?
Än vågar jag inte ta ut nån glädje men jag går och klappar de små yllemössorna lite då och då.


I orangeriet stiger värmen
så visst är våren på gång.

1 kommentar:

Petra sa...

Oj vad mycket fint som tittar fram. Magnolia är ju underbart vacker. Sån vill jag med ha!!!
Kram!