Avkopplat

njae jag vet inte... bortkopplat (!).

När oväder drar fram får det konsekvenser.

Lördagens åska slog ut vår uppkoppling till cybervärlden och i vissas ögon civilisationen.

Det mobila fungerade tack och lov men om man liksom förbrukat sina gigabite kan man börja undra över vad det kostar, och om det är värt pengen, att köpa sig möjligheten att titta på film.

Är det verkligen ett livsviktigt måste?

Nej det tycker inte jag, men så är jag ju mamma.

Ja, kanske tycker dottern.

Två dygn med hur många vändor som helst för att kolla om wifit huxflux börjat fungera.

(Passar kommentaren "det var bättre förr" här möjligen?)

Förutom påhälsning av åska blixt och dunder var long-time-no-see-väninnan här och hälsade på. Döttrarna, dessa underbara sötnosar, var också med. Tänk, de var små charmtroll sist jag såg dem och nu tar de stora kliv mot vuxenvärlden.

När vi träffas känns det som om vi sågs igår fastän det kan ha gått år mellan gångerna. Vi säger alltid att vi ses för sällan och att vi måste bättra oss.

Men vissa människor äger en del av ens hjärta så de bär man med sig alltid oavsett.