tisdag 31 juli 2012

Skogens gull

Åh vad jag älskar blåbär
och
åh vad jag älskar min mamma.





Fick rå om henne själv en stund i skogen.
Vi hann prata om mormor (som alltid plockade bär och ofta hittades sittandes på en tuva i skogen), loppisupplevelser, recept, värk och just-nu-skönheter i skogen.

Vi plockade varsin liter, sen skrek våra ryggar.
Men oj vilka rödblåa våra fingrar vi fick.



2 kommentarer:

Anonym sa...

Så härligt det låter! Att få ha mamma för sig själv ibland är faktiskt ganska mysigt, det tycker jag med. Visst är det så att man alltid tänker lite extra på mormor Astrid när det är blåbärsplockning.
Ha en riktigt fin dag. KRAM från kusin Petra.

Anonym sa...

Åh så mysigt att ha sin mamma för sig själv. Bärplockning är lite meditativt, förra sommaren plockade jag tio liter hallon ute i Fleninge och kände mig rik som ett troll när jag åkte hem (med magen full av tjuvätna hallon):). Hälsa min extramamma med en varm kram och här får du en riktig smällpuss från en ganska brunbränd och solmätt turkburk!